9 november 2003

Skaraborgsbygden – Konstgjort sötningsmedel ett växande hot mot hälsan?

Den 7 november 2003 publicerade tidningen Skaraborgsbygden en artikel där miljöpartiets språkrör Lotta Nilsson-Hedström uttalade ett flertal anklagelser om aspartam och de risker det förknippats med. Dessa anklagelser är fullständigt ogrundade.

I detta uttalande visas Lotta Nilsson-Hedströms anklagelser i kursiv stil. Därpå följer sanningen om aspartam och det faktum att aspartam har godkänts som ingrediens i mat och dryck:

Indicierna om skadeverkningar är så starka att det finns skäl att stoppa produkter som innehåller aspartam.

Det finns inga skäl att stoppa produkter som innehåller aspartam. Aspartam består av två aminosyror, asparaginsyra och fenylalanin, som är naturliga beståndsdelar i all protein. Aminosyrorna i aspartam är exakt desamma som återfinns i betydligt större mängder i andra delar av vår kost. Ett glas mjölk på 220 ml innehåller till exempel 528 mg asparaginsyra och 388 mg fenylalanin, och en 330 ml burk med kolsyrad dryck som endast är sötad med aspartam innehåller 68 mg asparaginsyra och 112 mg fenylalanin. Våra kroppar hanterar dessa vanliga beståndsdelar i kosten på exakt samma sätt, oavsett om de kommer från aspartam eller andra kostkällor.

Det är ett förnekat och relativt okänt hot mot vår hälsa. De ansvariga svenska myndigheterna har hittills underlåtit att uppmärksamma de allt fler uppdykande varningsropen och den forskning som reser frågetecken kring effekter och biverkningar.

Detta är inte sant. Aspartam är en av de mest noggrant testade ingredienserna i vår kost. Jordbruksdepartementet har granskat och godkänt användning av aspartam. Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel har granskat beskyllningarna och säger i en rapport som rentvår aspartam:

"Aspartam är unikt bland de intensiva sötningsmedlen såtillvida att intag av dess beståndsdelar kan jämföras med intag av samma ämnen från naturliga livsmedel."

Även världshälsoorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har godkänt aspartam.

Detta ämne kan under vissa betingelser bilda andra giftiga ämnen i kroppen, som metanol och formaldehyd.

Aspartam orsakar inte någon sorts lagring av ämnen i kroppen. När aspartam intas bryter kroppen ner det i dess beståndsdelar - asparaginsyra och fenylalanin – och en liten mängd metanol frigörs. Metanol återfinns i många delar av vår kost. Ett glas tomatjuice på 220 ml innehåller till exempel mer än dubbelt så mycket metanol som en 330 ml burk med kolsyrad dryck som endast är sötad med aspartam. Kroppen upptar och omsätter naturligt metanol till formaldehyd och sedan till formiat. Denna omsättning sker på exakt samma sätt, oavsett om metanolen kommer från aspartam eller från andra delar av vår kost.

Det kan lugnt sägas att aspartam är kontraproduktivt. Istället för att dämpa det sockersug, som dels skapar alltfler diabetiker och dels retar lust- och belöningscentrum i hjärnan för behov av annan stimulatia – främst alkohol – blir all denna stimulerande sötma en garant för att insulin-sockerhalten i kroppen aldrig normaliseras.

Detta är inte sant. Aspartam påverkar inte på något sätt blocksockernivån i kroppen och innehåller inga kolhydrater. Det utgör därför ett idealiskt alternativ till socker för diabetiker.

Det finns överhuvudtaget inga bevis på att aspartam ökar hjärnans behov av annan stimulantia. Det har i själva verket påvisats att aspartam inte påverkar insulinproduktionen på något sätt. Dessutom har en rad noggrant utförda undersökningar visat att om man byter ut socker mot aspartam resulterar detta i ett minskat kaloriintag och viktminskning.

Läkaren Ralph Walton i USA har granskat huvudmännen bakom rapporterna och varifrån pengarna till forskarna kommit. Och han konstaterar att de undersökningar som bekostats av tillverkarna själva till 100 procent slår fast att aspartam är ofarligt, med 92 procent av oberoende rapporter konstaterar att det finns en koppling till olika hälsoproblem.

Det har inte utförts någon seriös vetenskaplig forskning som har visat att aspartam har några negativa effekter. Alla de rapporter som Ralph Walton hänvisar till ingick i den granskning av Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel som i december 2002 bekräftade att aspartam är ofarligt. Ralph Walton kan inte anses vara en seriös forskare. I sin egen ofullständiga undersökning påstod han att aspartam hade orsakat negativa biverkningar hos en deltagare som i själva verket hade tagit en placebo, och inte aspartam.

I USA pågår en ganska stor debatt om orsakerna till de nervskador som många amerikanska soldater har drabbats av efter Gulfkriget. Många hävdar att det var på grund av flitigt drickande av Coca-Cola light, uppvärmd till över kritiska 37 grader, som gett upphov till skadorna. Yrsel, balansrubbningar, huvudvärk, kramper, minnesförluster, ledvärk, depression, migrän, synstörningar och till och med hjärntumörer ingår i den symptombilden.

Det har hittills inte förts någon djupgående vetenskaplig debatt kring vilka eventuella risker som kan förknippas med aspartam. En lång rad organisationer har upprepade gånger vederlagt att det finns en koppling mellan aspartam och de symptom som nämns i denna anklagelse. Dessa organisationer är bland annat amerikanska livs- och läkemedelsverket(FDA), American Council on Science and Health (ACSH) och American Medical Association – de sistnämnda säger följande:

"Normalfriska människors intag av aspartam är ofarligt och har ingen koppling till negativa effekter på hälsan."

Det finns dessutom ingen kritisk temperatur för Coca-Cola light. När Coca-Cola light(eller annan läskedryck) lagras vid 37 grader under lång tid försvinner en liten del av sötman och om produkten är förvarad i en PET-flaska, försvinner en något större del av kolsyran. Det finns ingen koppling till negativa hälsoeffekter.

I en motion till riksdagen kräver nu Nilsson-Hedström av försiktighetsskäl stopp för produkter som innehåller aspartam och en satsning på forskning kring dess risker.

Ett stopp för produkter som innehåller aspartam skulle vara negativt för de miljontals konsumenter som regelbundet väljer produkter med aspartam som en del av en nyttig, kalori-kontrollerad kost. Aspartam har undersökts noggrant upprepade gånger och har godkänts av tillsynsmyndigheter över hela världen.

Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel(SCF) bekräftade så sent som i december 2002 återigen att aspartam inte har visat sig ha några hälsorisker. Kommitténs slutsats, grundat på en granskning av mer än 500 dokument och rapporter från en rad olika källor, bland annat en omfattande undersökning av den franska byrån för livsmedelssäkerhet (Agence Française de Securité Sanitaire des Aliments) och dokument från USA, var att aspartam är ofarligt.

Tillbaka till Innehåll