Prof. PETER S. ELIAS, MD MD, MTPHM, B.Sc., M.R.S.C., C.Chem. Toxikologisk konsult Livsmedelssäkerhet och offentlig hälsa

D-7500 Karlsruhe-Waldstadt Bertha-von-Suttner-Straße 3 A Telefon: (07 21) 68 17 68 Fax: (07 21) 688960

RAPPORT OM HÄLSORISKER MED SMÅ MÄNGDER METANOL

Metanol är den enklaste alifatiska alkoholen. Metanol används ofta inom livsmedelsteknologi som ett lösningsmedel för att extrahera fetter och fettsyror från stärkelse och torkade grönsaker. Metanol används även för att sönderdela oljor och fetter, liksom för att tillverka smaker från sina naturliga källor och för att extrahera färgämnen. Metanol påträffas i små mängder i livsmedel, speciellt i fruktjuicer som slutprodukten av den enzymatiska hydrolysen av naturliga pektiner som förekommer i frukten. De mängder metanol som påträffas analytiskt i fruktjuicer är 38 - 231 mg/l, i naturliga safter 12 - 640 mg/l och i juicer blandade med pektinaser 500 - 600 mg/l. Rödvin kan innehålla upp till 300 mg/l, rosevin upptill 150 mg/l, och spriter upp till 16 000 mg/l. I normal mänsklig utandning påträffas 0,06 - 0,49 µg/l metanol, som produceras under normal metabolism.

Människor har effektiva mekanismer för omsättning av metanol. Efter oralt intagande absorberas denna alkohol från tarmarna. Den distribueras till alla kroppsvätskor och därmed alla vävnader. Metanol oxideras i cellerna till formaldehyd av enzymet catalase i närvaro av H2O2. I lever och njurar sker oxidering även via enzymet alkohol dehydrogenase. Den formaldehyd som uppstår omvandlas till myrsyra av enzymet aldehyd dehydrogenase på under en minut. En del av myrsyran oxideras ytterligare under kolcykeln till koldioxid och vatten. Balansen inkorporeras i aminosyror och andra kroppsämnen. Den koldioxid som uppstår andas ut. Det första steget av oxidering av metanol till formaldehyd sker relativt långsamt med resultatet att mellan 30 och 60% av metanolen andas ut via lungorna. En liten andel (några få procent) utsöndras i urinen som icke modifierad metanol. Oxideringen av myrsyra till koldioxid sker mycket långsamt, med resultatet att myrsyran cirkulerar i plasman och sedan långsamt utsöndras i urinen.

De små mängder metanol som kan uppstå genom hydrolysen av aspartam, kommande från mat och dryck som sötats med detta är triviala och toxikologiskt försumbara i jämförelse med de naturligt förekommande mängderna metanol och de som frigörs av metanolbindningar i livsmedel. Teorin att, via omsättningsprodukter, formaldehyd och dess kondenseringsprodukter med biogeniska aminer, metanol från aspartam kan leda till alkoholberoende är varken vetenskapligt bevisad eller ens trolig med tanke på den kända omsättningen av formaldehyd.

Formaldehyd är en normal cellulär produkt av mellanliggande metabolism och förekommer även naturligt i rå och konserverad fisk. Små mängder, i storleksordningen mg/kg förekommer i frukt och grönsaker. Sålunda återfinns 6 - 7 mg/kg i tomater, 17 - 23 mg/kg i äpplen, 5 mg/kg i blomkål, 3 - 7 mg/kg i spenat och 7 - 10 mg/kg i morötter. Eftersom det är ett reaktivt ämne oxideras formaldehyd mycket snabbt till myrsyra av enzymet formaldehyd dehydrogenase, som har stor utbredning i vävnaderna. Hastigheten av denna reaktion är så snabb att även efter inhalerande av höga koncentrationer av formaldehydgas, upptäcks ingen ökning på plasmanivån (normalvärde 2,6 ng/g). Denna snabba metabolism innebär också att det inte förekommer någon effekt på kroppens vävnader. Fri formaldehyd reagerar med alkoholer, aminer, aminosyror, peptider och proteiner. Men den formaldehyd som uppstår i metabolismen genomgår inte sådana reaktioner tack vare den snabba biologiska oxideringen. Av det skälet kan det inte vetenskapligt påvisas att metanol, kommande från aspartam eller dess omsättningsprodukt, formaldehyd, utgör någon toxikologisk risk för konsumenten.

Karlsruhe, 29 januari 1992

[namnteckning] Prof. Dr. P.S. Elias, MD